Kvartsfinal i Gothia Cup

Vi tog oss till slut till kvartsfinal i Gothia Cup 2008, där det tog stopp mot slutsegrarna Bele Barkarby som vann för andra året i rad.

Men det började inte där, utan kl. 10.00 mot Limhamn/Bunkeflo 07. Matchen (och turneringen) fick en katastrof inledning när LB/07 tar vara på ett misstag i vår backlinje redan efter 20 sekunder in i matchen, och lyckas toffla in den över Sofia i mål och in över linjen. Vi är lite tagna av den öppningen, och försöker spela upp oss och lyckas halvt om halvt men för många passar slås bort eller är för fega i de lägen då vi har en öppning att höja tempot i anfallsspelet. När vi för första gången i matchen faktist tar oss för och slår en hårdare passning i djupet så springer sig Frida L fri mellan två backar och är helt ren med målvakten när hon kapas precis utanför straffområdslinjen. Förövaren tilldelas rött kort för en solklar målchansutvisning och Farstad slår säkert in frisparken i nättaket. Vi trummar på med en spelare mer på plan men de försvarar sig bra, och har en målvakt som inte släpper in halvlägen. I andra halvlek så behåller vi kommandot, takten sjunker dock något. De gånger då vi drar upp tempot i passningarna och försöker oss på lite öppnande löpningar från forwards och yttrar så blev vi oftast kapade, och det gav även LB sitt andra kort för matchen, denna gången i gul färg. Till slut lyckas Emelie få iväg ett skott från nära håll efter en tilltrasslad situation i LBs straffområde och bollen vobblar in, 2-1. Resultatet står sig matchen ut utan större frågetecken. Anmärkningsvärt är dock att efter deras utvisning så fortsatte de satsa framåt, och valde att spela med en trebackslinje. Friskt vågat, men som tur är för oss, inget vunnet denna gång.

Efter lagfoto, lunch, dusch och matchgenomgång var det dags att åka in till stan. Efter en stund på Heden så gick vi till Hard Rock Café, och sedan vidare till invigningen som var lika storslagen som alltid för oss som sett den tidigare. Men på 7 st Gothia resor så har jag aldrig sett några så entusiastiska över att se sig själva på storbildskärmen som våra tjejer... Efter lite mer dans på stolarna och glada skrik, så var det hemresa och snabbt i säng.

På tisdagen väntade Kungsbacka IF, ett lag som hade fått stryk med 8-0 av våra kanadenskiska gruppmotståndare i måndagens match. Men var det innebar för oss var inte säkert, och vi skulle vinna matchen. Vi börjar med att visa oss ovana (ännu en gång) vid att spela på natrugräs och passningarna som slås är antingen för lösa eller för fega. Kungsbacka lyckas dock aldrig få tag i bollen. När vi väl knackar upp bollen med lite mer kraft så kan Rebecca springa ifrån en väl samlad försvarslinje och rulla in 1-0. I slutet av halvleken bjuder vi på ett friläge, som Sofia föredömligt går ut på och räddar med den fin parad.

I halvtid pratar vi om att höja tempot och om att sätta resultatet i matchen bortom tvivel, något vi gör omgående. På 6 minuter gör Lisa 2 mål, sedan går ytterligare 10 minuter innan Rebecca gör 2 mål på 2 minuter. Matchen slutar några minuter senare med slutresultatet 5-0.

Denna kväll stod Liseberg på schemat, och trots en väl omskriven olycka bland attraktionerna så stannar vi där i nära 6 timmar och alla är glada och nöjda (om än trötta) när vi åker hem från nöjesfältet.

På onsdagen konstaterade vi att vi var klara för A-slutspel, men vårt mantra troget så skulle vi ta en match i taget och gå in för att vinna allt. Så när Roman Tulis, ett mycket skickligt och framgångsrikt akademilag från Kanada stod på tur så var mer än lovligt taggade. De hade dagen innan blivit tillbakapressade av LB/07, en match som vi hunnit se slutet av och vi hade taktiken klar för oss. Vi behövde möta deras fysik och styrka genom att samla ihop oss i försvaret och låta forwards pressa deras centrala spelare så att de inte tilläts hämta boll på egen planhalva och komma rättvända med fart. Dessutom fick Li äran att spela plåster mot deras lagkapten och playmaker, något hon gjorde med framgång. Matchen präglas av kamp från början till slut, men i 30e minuten så samlar Farstad upp en boll i  mitten av planen och drar till från 30 m, och bollen seglar i i bortre krysset, strax under ribban. Målvakten är på den men lyckas inte tippa bollen över ribban utan ledning med 1-0 är ett faktum. Med 10 minuter kvar så spelar vi av matchen kontrollerat. Efter matchen så tog vi på initiativ av tjejerna en gemensam lagbild som blev jättefin, och finns att se i galleriet.

Denna seger innebar att vi var klara som gruppsegrare, med 8-1 i målskillnad och tre raka segrar. Resten av dagen var det "fri lek" som stod på schemat vilket för de flesta innebar att glida runt på tofflorna i skolan, eller gå i Kungsmässan, gallerian som låg 100 meter från vår skola. Efter middagen så hade vi en genomgång av gruppspelet och fokuserade främst på hur vi gjort mål, och även på hur vi släppt in mål (det enda).

På torsdagen väntare Tyresö FF i 1/8-final i A-slutspelet. Ett lag som vi haft problem mot tidigare denna säsong och där vi känner att vi envisats med att underprestera, dels i bortamatchen i sanktan och dels i Örebrocupens gruppspel, bägge matcherna slutade med 1-2 förluster. Vi bestämde oss tidigt att inte ge dem någon ro utan pressa högt och pressa hårt. Vi skapar en del halvchanser och ligger på från start men det är först i 15e minuten som Frida L vänder tre gånger om i straffområdet innan hon skickar iväg ett skott med vänstern som går in i borte hörnet. Halvleken fortgår i samma melodi, dock utan mål. 10 minuter in i andra halvlek får Tyresö sin första riktiga chans, där vi bjuder dem på ett mål. En lång direkt boll slås av Tyresös mittfält på ytan mellan vår backlinje och målvakt, våra två mittbackar springer mer eller mindre med bollen mot eget mål och samtigt så lämnar målvakten linjen. Vi kommunicerar inte om vad vi ska göra med den, ska målvakten glida ut och ta den, dra iväg den, ska backarna spela tillbaka den till målvakt eller ska de spela ut den på kanten? Istället gör vi ingenting och Tyresö forwarden tilläts forcera igenom en boll (3 AIKare och 1 Tyresö spelare) och en till Tyresö tjej dyker upp och slår in bollen i tom kasse. Vi det läget så kokade iaf en AIK-tränare på bänken, ni får gissa själva vilken...

Vi spelare på som vi gjort fram till målet, och spelar lite snabbare och lite rakare, vilket ger Rebecca utrymme att efter en snabb omställning och en lång utspark så trampar hon förbi sin back och kliver in framför och placerar bollen förbi målvakten vid första stolpen. Minuten senare (41a) gör hon ett liknande ett identiskt mål, denna gången fint framspelad av Cilia som tar emot bollen felvänd i mittcirkeln, vänder runt och drar upp den snabbt till Rebecca som alltså springer ifrån sin back och lägger den vid första stolpen.

Matchen blir onödigt spännande när en Tyresö spelare får bollen utanför vår högerkant av straffområdet, tar ett kliv in och får en lucka till skott då närmaste mittbacken har tagit ett kliv fram för att sätta press, istället för att gå ihop i mitten och täcka skott. Ett välplacerat skott utifrån sitter i bortre hörnet och vi får spela av matchen med två minuter kvar för att kunna vinna med 3-2.

Tillbaks till skolan för lunch och vila, innan det sedan var dags för middag och matchgenomgång innan kvartfinalen mot Bele Barkarby.

Vi visste att de skulle punktmarkera Rebecca och att de skulle försöka sätta tidiga långbollar mot våra hörnflaggor för att fästa bollen på vår planhalva. De öppnar bra, och har en period de första 5 minuterna då de har ett par väl slagna hörnor och går full fart framåt med kraft. Det som kan sägas räddade oss där var att vi var minst lika bestämda i försvarsarbetet. 0-0 står sig till paus, där vi kan konstatera att vi äger mittfältet och vinner alla 50/50 bollar och att vi vill gå in med samma fokus, spelplanen gäller fortfarande och den håller. Matchen igenom så ser det likadant ut, men ju längre matchen går desto mer börjar vi tappa boll, om det är trötthet eller nerver eller bägge två, men vi kämpar till oss bollen i ena stunden för att i nästa slå den rakt i famnen på en Bele spelare, sedan säger det "tjong" och så ligger bollen i luften mot Danni på topp. Bele spelade väl i sin defensiv, och verkade satsa på 0-0, och hoppas på ett slumpmål, i första halvlek stannade de konsekvent med 4a backar, varav minst en och oftast två tjejer punktmarkerade Rebecca.Tråkigt är då att vi bjuder på just ett slumpmål. Deras 1-0 mål är identiskt med den tavlan vi bjöd på mot Tyresö, backarna "har" bollen, MV lämnar sitt område och ingen bestämmer sig för att ta den utan istället får en Bele tjej forcera in bollen och då var det riktig uppförsbacke för AIK. Vi satsar allt framåt efter detta, men lyckas inte skapa några riktigt heta chanser, mycket tack vare att vi stressar iväg lite för många passar på mitten och att de har ett väldigt solit försvarsspel. Med sekunder kvar av matchen så bjuder vi på ett mål som är identiskt med det första i matchen, och vi kan bara konstatera att just det målet betyder ingenting, för att förlora med 1-0 eller 2-0 gör ingen skillnad, men att vi vet vad vi behöver öva på i försvarsspelet fram till omstarten av serien.

Bele skickar ut oss i kvarten, och vinner senare hela turneringen med likadant spel (defensivt och på chans) mot Boo i semin (på straffar, 0-0 efter full tid) och mot NSA i finalen (1-0).

Jag är väldigt nöjd med helheten, hur kul vi haft som en grupp, fokuseringen och inställningen samt spelet överlag. Jag är även nöjd med resultaten, och hoppas att alla tjejer är nöjda men inser att vi lika väl kan ha gått längre och får lov att visa det i sanktan i höst samt i nästa års Gothia Cup.

Framåt stolta AIK