1992 - Egyptens första Masters

En nydansk egypter Nabel Aziz kom med ett koncept för två tävlingar i respektive Kairo och Alexandria. Turnén ägde rum 11-20 april och inkluderade ett kort kulturellt program.

 
Tillsammans med danska och norska Masters nappade följande på erbjudandet:  

Nils Ferm och Ann Margret Elmroth, Marianne och Kjell Grane, Kerstin Gjöres, Kristina Vadem, Ingvar Eriksson, Lennart Ingmo, Arne Jutner, Ann-Marie Gernandt, Pelle Fjaestad och Margareta Widell. Sammanlagt 32 personer.

Tävlingarna blev en  tävling, som knappast enligt våra begrepp kunde betraktas som en sådan. Något särskilt motstånd kunde egypterna inte ställa upp. Man körde med 50-meterssträckor och deltagarna fick välja sim­sätt, varvid viss diskussion uppstod om vem som vunnit vad. Men sådana små problem löste man lätt vid prisutdelningen som skedde efter varje lopp. Den som var missnöjd med valören på medaljen erhöll en annan enligt framställda önskemål.

Kringarrangemangen var dock fantastiska. Mycket folk på läktarna och en orkester som eldade upp stäm­ningen före och efter varje tävlingslopp. Vid prisutdel­ningen ledsagade orkestern deltagarna in till podiet, där fotografering och TV-inspelning ägde rum, varefter orkestern följde deltagarna därifrån. Den tänkta täv­lingen i Alexandria blev inställd. Denna stad kom än­dock att gästas enligt den sammanfattning av resan som följer.

Rese- och kultursnabbis

Lördag den 11 april   från Stockholm med SAS-flyg och med egyptiskt flyg från Köpenhamn till Kairo.

Från hotellets 13:e våning såg man på kvällen ut över en färgsprakande stad med öronbedövande ljud från trafiken. En ovanlighet när man kommer från en stad med tyst trafik.

Söndag den 12   besöktes Egyptiska museet och besågs föremål från Tutankha''mons grav. Lunch och bankett på Swimming National Sporting Club beläget på en ö i Nilen. Området har anläggningar för i stort sett alla sporter.

Måndag den 13   blev det pyramiderna med Sfinxen och Gamla Rikets gravstad Sakkara med den första pyramiden som byggdes i trappstegsform. Dagen avslutades med besök i TV-tornet, 185 meter, hiss.

Tisdag den 14   upp med tuppen. Bussen till flyget 5.15 fvb Assuan 10 mil söderut från Kairo. Där besågs både de nya och gamla dammanläggningarna som reglerar vattenflödet i Nilen. Vidare blev det utflykt på Nilen till Philaetemplet, som plockats upp från botten med brittisk hjälp, med feluckybåt - enmastad båt med stort segel - till Elefantön, som av den brittiske guvernören på sin tid gjordes till en botanisk trädgård. Vidare till mausoleet över Aga Khan, beläget på en höjd på Nilens västra strand. Efter lunch med flyget till Luxor, som är beläget cirka 50 mil söder om Kairo. Från hotell Emilio kunde vi blicka ned på gatan, där man möttes av ett otroligt surr med massor av ljudeffekter från lyxbilar, hästdroskor, åsneekipage och människor av alla de slag.

Onsdag den 15   med hästdroska ut till Karnaktemplet som har en sträckning på 4 km och som har grävts fram ur rui­nerna efter staden Tebe som var huvudstad i 1500 år fram till förödelsen 525 f.Kr. Eftermiddagen ägnades åt shopping och på kvällen middag på hotellets takterass med otroligt vacker syn över Nilen och begivenheterna runt omkring.

Torsdag den 16   for vi med båt över Nilen fvb med buss till De Dödas Stad som omfattar både konunga- och drottning­gravar. Ett trettiotal gravar är identifierade och uppgrävda.
Den mest kända är Tutankha''mons grav beroende på att den inte varit plundrad när den upptäcktes. Föremålen från gra­ven är, som inledningsvis nämndes, placerade på Egyptiska museet i Kairo. Ett flertal gravar besöktes och vi passerade även Memnonstoderna, som troligtvis vaktat någon faraons gravtempel, nu försvunnet. Statyerna sitter med händerna i knät. De är 18 m höga över marken, axlarna 6 m breda, underarmarna 4,5 m från armbåge till fingertopp.

Efter lunch ägnades dagen åt shopping och bad i parken på Winter Palace Hotel, byggt 1901, ett kolonialhotell där alla celebriteter som gästat Luxor bott. På kvällen besökte vi hotellets nattklubb med fint 'gående bord' och till detta en show med bl a magdans, som för de flesta blev en komplet­tering i allmänbildningen.

Fredag den 17   tog vi flyget kl 08.00 till Kairo, där vi med bussar begav oss till Citadellet och den stora imponerande alabastermoskén Muhammed Ali-moskén. Vi besökte även Memfis, som fram till grekernas ankomst var en av Egyp­tens viktigaste städer. Nu återstår inte mycket. En sfinx i alabaster och en stor staty av Ramses II finns att se. Kl 14.00 avgick bussen till Alexandria och vi var framme kl 17.30 efter att ha passerat genom ökenvägen som är 22 mil, den sk jordbruksvägen är 26.

Middagen intogs på ett 'skapligt' ställe och man kunde då summera att frukosten åts i Luxor, lunchen i Kairo och mid­dagen i Alexandria. Hårt tempo!

Lördag den 18   kunde vi helt ägna åt Alexandria, då simtävlingen som nämnts blev inställd. Vi besökte Fortet Kait Bey inte långt från Ras Eltin-palatset, som byggdes av Muhammed Ali 1834-35 och som används som regerings­byggnad. Det var i det palatset som Kung Faruk den 26 juli 1952 skrev under abdikationshandlingarna. Även Muntaza­palatset fick ett besök, byggt 1892 och där Kung Faruk bodde. President Sadat skulle ha flyttat in där men blev som bekant mördad. Alexandria bär på mycken historia - jag tar en - det var här Kleopatra förförde Caesar, vilket fick till följd att sonen Caesarion föddes.

Söndag den 19   åkte vi med buss genom öknen ut till El Alamein för att bese krigskyrkogårdarna. Resultaten efter de stora ökenslagen. Där ligger 10 000-tals stupade, både från de sk axelmakterna, Tyskland, Italien m fl och från de allie­rade, britter, australier, newzeeländare m fl, till vilken nytta. I alla händelser - det var vackert ordnat - men vad hjälper det de efterlevande. Många av dem som ligger där skulle vara jämnåriga med skrivaren. Historien upprepar sig dock. I dagens läge är det snarare värre. Erinrar om det sedan flera år existerande krigshandlingarna i det som en gång kalla­des Jugoslavien. Det lär fn pågå 72 mer eller mindre stora krig i världen.

Bussfärden åter till Kairo blev jobbig, då vi drabbades av sandstorm, som inte är så ovanligt i dessa trakter. Dock mer ovanligt var att vi samtidigt fick ett kraftigt regn på oss, vilket inträffar högst sex gånger per år.

I Kairo installerade vi oss återigen på Hotel Kermit där vi på kvällen åt avskedsmiddag och avtackade danskegyptern Nabel Aziz för en otroligt väl genomförd resa.

Måndag den 20 april   blev det flyg direkt hem till Stock­holm.