Möjligtvis inspirerade av finbesök på läktaren tog Viksjö tag i taktpinnen i första halvlek. Med sedvanliga långa bollar och
snabba ben, företrädesvis på sin högerkant hotade de oss under största delen av halvleken. Det var dock vi som
tog ledningen genom för dagen pigge Jonas L i anfallet som pressar högt i medvinden och skapar en motläggssituation som
resulterar i ledning 0-1 i 13e minuten. Viksjö tappar inte sugen i den hårda motvinden och duktige William B (P97) i vårt mål
får avstyra friläge och flera halvchanser innan vi efter kalabalik och Viksjöspelare som sitter på bollen (!) tvingas sträcka
vapen till 1-1 under vilda protester från våra krigare. Vi får dock vara nöjda med resultatet och mot slutet ser vi tydligt hur
många vitgulblå spelare börjar kippa efter andan efter ett mycket kraftödande omställningsspel.

Det blir en positivt förväntad scenförändring i andra halvlek. Viksjö har inget vidare spel längs gräset och nu när de har tio
sekundmeter i ryggen så liknar spelet ett långtjong spel modell Trelleborg eller Sven Dala Dahlqvist med många skeva uppspel
förträdesvis med benskyddsträffar. För dagen supertaggade och fradgatuggande hårtorken Adde på bänken har beordrat kantspel för att
komma runt det centrerade försvaret och det är det gröna fältets schackpjäser tornen och löparna som avgör matchen.
Mahan rundar till höger och sätter på sopren Johan E (från Ulaget) för 1-2, och Walter kör ångloket på vänster sidan för inspel till
Mahan till 1-3 och till Erik till 1-4 innan Viksjö kan trösta till 2-4 efter en tveksam tröjdragningsstraff , men det var i sista minuten och påverkade inte resultatet. Vi vinner rättvist och utöver redan nämnda spelare var det mycket kul att se Jonas L i mittförsvaret tillbaka som följsam och löpstark 90 minutersspelare, och Hampus till höger och Sirre till vänster (andra halvlek) ser till att motståndarna blev helt kantlösa och förutsägbara i sina anfall.

//Sten