I samband med nystarten av Åkeshovs IF tillfrågades Lennart Johansson om han hade intresse att berätta lite om klubben där han själv var aktiv som spelare i ungdomsåren. Lennart både uppskattade Björns förfrågan och bidrog välvilligt med en denna färgstarka berättelse.

Stort tack Lennart!

Åkeshovs IF

 

Min nyförvärvade vän Björn Söderberg ringde mig häromdagen och talade om att han åtagit sig uppdraget att bli ordförande i Åkeshovs IF. Ett meddelande som gladde mig mycket eftersom jag med vemod noterat att fotbollsverksamheten i Åkeshov tog slut i början på 80-talet, efter att ha uppstått 1930.

Jag växte upp i Åkeshov under 30- och 40 talen och bodde cirka 25 år i samhället innan jag efter giftermål flyttade ytterligare väster ut.

 

Jag har enbart glada minnen av min barndomstid. Åkeshov var då ett litet samhälle på några hundra familjer där alla kände alla. Vi ungdomar gick i samma plugg och umgicks flitigt med varandra på fritiden. Fritiden innebar att vi åkte skidor, spark eller kälke på vintern och på sommaren var det fotboll som gällde. Vi var en av de få föreningar i Bromma som hade egen gräsplan och dessutom ett klubbhus där det fanns två omklädningsrum för de lag som skulle spela nästa match. Vi höll till i Stockholmsserie klass 3 och låg väl oftast i mitten eller något sånär nära toppen. Den tidens storheter var Skållan och Sjöberg och de var liksom övriga i laget hemmahörande i Åkeshov. Något pojk- eller juniorlag hade man inte, utan vi som var vid den åldern fick reda oss själva och bildade olika kvarterslag innan jag tillsammans med andra grabbar bildade IK Hjelm, vars klubbdräkt var densamma som landslagets, alltså gula tröjor och blå byxor. Ekonomin klarade vi genom att ordna basarer som de då kallades, med peka rätt, spikslagning och pilkastning. Dessutom hade vi lucia-uppträdande när någon av oss grabbar fick vara lucia. Själv var jag en mycket vacker sådan vid jultid 1942. Vi sjöng och tiggde pengar och det hela gick ganska bra ihop. Under sommaren hände det regelbundet att vi på initiativ av ”farbror Rundberg” fick åka på lastbilsflak under midsommaren och senare göra utflykter från Nockeby ut på Mälaren. I Nockeby fanns för övrigt alldeles nära bron, det vi kallade badbergen och där dök man i böljan från den hemska höjden av nära 3 meter. I söndagsskolan gick vi, det var en tradition som hölls vid liv för att man visste att därifrån kunde man om man hade goda vitsord göra utflykter med stora ångbåtar på Mälaren, där det serverades saft och kakor och man fick tillfälle att doppa sig vid en badutflykt. Skolgången var densamma för oss allihop, vi gick i Olovslunds Folkskola och några få av oss fortsatte i Realskolan och Läroverk och kallades på den tiden för kissedoggar.

 

Det här var några enstaka minnen från en härlig barndomstid och det gläder mig och andra gamlingar att föreningen åter finns med i fotbollsverksamheten. Låt oss nu hoppas att den nya ledningen satsar på ungdomar i första hand, ty det är ju de som skall utgöra föreningens framtid!

 

 

”Heja Åkeshovarbröder, elda på så kulan glöder”

 

 Lennart Johansson f.d. Grimstahamnsvägen 20