Efter att ha kommit i säng kl ett på natten, pga köer ut från Nou Camp, var det mycket sega huvuden på lördagsmorgonen. Frukosten på hotellet gjorde inte pojkarna mer energifyllda. Vi kom trots allt till start med någorlunda inställning. Våra små franska motståndarna gav oss en smärre chock med frejdigt snabbt passningsspel. Fransoserna vars tränare självklart hade en cig i mungipan, gormade och skrek, tog också ledningen med ett noll. Nu gasade BP och skapade hela tiden farliga chanser. I halvtid lade sig oron lite grann, Mickes ord ipausvilan gav våra pojkar nytt mod. Bolltempot höjdes markant och viljan började infinna sig. När Erik tokkastade sig fram på ett inlägg var kvitteringen ruggigt nära, bollen gick tyvärr över och den månghövdade BP publiken vick vänta på sitt jubel. Calle visade sig på styva linan när han ryckte sig fri från sin försvarare och klippte till 1-1! Mitt i glädjeyran tappade BP i markeringen och kom lite efter, den utmärkte högerbacken Jeppe sprang likt Puyol ikapp anfallaren och tängde ut honom från straffområdet...då...som en blixt från klar himmel blåser domaren för straff. Suck 2-1 till ostätarna. Under hela resterande delen av andra halvlek pressade BP enormt kvitteringen kom också 2-2 genom en sträckt vrist från Calle.. Irritationen på domaren blev frå båda håll nu allt större, en tokkapning från en fransos var upprinnelsen till detta. Under hela matchen hade domaren blundat för det mesta så även för detta. Nu började dock domaren blåsa misstänkt mycket till fransosernas fördel, detta fokuserade BP spelarna på lite för mycket. Matchen slutade 2-2 och när domren blåste slutsignalen jublade fransoserna medan BPspelarna hängde med huvudena. Den andra marchen höll vi spelet uppe men Italienarna van välförtjänt med 3-0, bla efter en straffmiss från BP. Nu har vi det i egna händer...vinst=kvartsfinal förlust=slutspelat Alla vill ju vara med.....BP 18 ...93 /Senór Bjoerto