Det ropades på Anton...
Det ropades på Anton...
Det var spel mot ett mål, Nockebyhov spelade med 10 man i 75 minuter. Avsluten från Hovnarrarnas sida satt 8 av 10 gånger där vi bestämt. Ändå slutade matchen bara med 3-1 i Åkeshovfavör mycket tack vare sin lunginflammerade målvakt som lyckades tippa till hörna, fotparadera mm. Att målvakten hette Anton gick inte att ta miste på så många ggr man hörde ledarstaben ropa. Nog skrivet om den unge målvakten som även gjorde några grova misstag som vid det ena tillfället resulterade i mål för Omid och det andra räddades av att han inte stoppat in tröjan innanför byxorna. När han skulle rädda ett skott gick den mellan benen och fångades upp av tröjans bakre del likt ett nät, också ett sätt att rädda bollar på.
Matchen började med stor kontroll från Åkeshov, där Thelin för kvällen lojalt accepterade mittbacksplatsen och tillsammans med comebackande Jocke styrde spelet utmärkt.
Att vi saknade avstängde Jens och andra bortresta gjorde inte allt för mycket. De flesta positioner besattes med relativt matchotränade spelare som alla ville visa sig på styva linan.
Inte trodde jag när vi gick in i säsongen att jag skulle skriva upp mig på spelarlistan men med 13 spelbara var det bara att klistra på nummer på en träningströja och hänga med i uppvärmningen. Första inhoppet kom efter tjugofem minuter med ställningen 1-1. Åkeshov hade då tagit ledningen genom Tom som uppenbarligen tog skottränningen på allvar i måndags. Kvitteringen kom på en mycket vacker frispark från 25 m som gick rätt upp i klykan. Undertecknad hade inte varit på plan många minuter när Omid kom i en rusch på vänsterkanten, i stället för att slå en öppnande passning slår han bollen med en halvträff mot målvakten som på hälarna ser bollen rulla förbi sig.
Nu är Nockebyhov satta under hård press och med halvlekens sista spark är Emil påpassligt framme på en fin framspelning från Omid som dunkas upp i burgaveln. 20 cm vänster och matchen hade varit avgjord.
När den utmärkte domaren blåste för pausvila var Nockan mycket nöjda och Hovnarrarna frustrerade.
Inte blev det bättre av att de första tre avsluten efter pausen från de rödklädda gick flera mil över målet. Den enda som tycktes ha siktet inställt var Tom som också sköt årets hårdaste skott som innebar 3-1, ribba in helt otagbart för målvakten.
Samme Tom stod för årets skummaste aktion. Elias sköt förbi målvakten, bollen rullade i bra fart på väg in i mål, tio cm innan mållinjen hinner Tom fram och skjuter bollen ...mot målvakten ... :-) Dina andra vackra mål förlåter dig!
Värt att notera att domaren bidrog till att lagen höll en mycket god stämning på planen.
Nu väntar Holländarna på Fredag på Essinge IP, vi hoppas både på bättre väder och ett annat slutresultat än senast vi besökte Essingen.
//Björn
Noterbart

English
Kommentarer
Kommentarsfunktionaliteten är avstängd