Sällan har jag sett ett större spelövertag för Åkeshov än i matchen mot trevliga Kasam. Den utmärkte domaren förgyllde kvällen med leenden och seriöst agerande. Nu var det en rätt lättdömd match mellan två lag som mött varann några gånger utan några hårda ord, så också denna kväll. Kasam höll spelet väl uppe utan något eget spel, med ett lågt försvarsspel och långbollar på Emil (nr20) som visade prov på snabbhet, fick Åkeshov rulla boll och försöka trockla sig igenom köttmuren. I första halvlek lyckades vi bara vid några tillfällen komma fram till de där ruskigt vassa lägena, bla Jonis som var framme ett par ggr men utan att lyckas. Den notoriske målskytten från i fjol Hampus letar fortfarande efter målformen, skotten från hans fot i fjol höll världsklass, i går höll dom div sju-klass (förlåt Hampe). Alldeles oavsett vår oförmåga att sätta dit bollen i första halvlek var spelet från samtliga spelare en fröjd att se för åskådarna, härligt hög klass på passningsspelet. Samtliga spelade moget avvaktande tills lägen bjöds i samband med diskreta positionsbyten som förvirrade Kasamförsvaret. Målnollan spräcktes efter en halvtimme då Filip var sist på bollen efter en hörna som Kasamförsvaret inte lyckades rensa bort. Inte så vackert men ack så rättvist. Att Elias borde falla de gånger han bryskt behandlas regelvidrigt har många tjatat på, så även jag i kväll, jag blir ändå varm i hjärtat när hela bänken protesterar. "Så spelar inte vi" That´s Sportsmanship! Stackars Oskar i målet fick väl på sin höjd ta hand om några hemåtpassningar och stod därför mest och frös. Än mindre att göra fick han från slutet av första halvlek då en Kasamspelare vred till knät och tvingades utgå. Den tunna truppen Kasam mönstrade räckte inte till att fylla alla positionerna så man fick spela med tio man resten av matchen. Kasam försökte utnyttja den bollvinnande Martin Dalaryd på mitten och han fick även hjälpa till i försvaret och anfallet, en kämpe av sällan skådat slag. Detta räckte föga, Oscar Wårds strumprullare som via en försvarare snöpligt rullade in innanför målvaktens högra stolpe, var början på en målsumparkavalkad för Hovnarrarna. Ändå fick vi in fyra bollar till men med vår överlägsenhet i kombination med motståndarnas decimerade, krampdrabbade trupp borde ytterligare fem, sex mål rullat in. Nu satsar vi på att bättra på målskillnaden mot Tolkarna i matchens sista match på Stadshagen i stället. (Tom då kan du se till att få tillbaka matchtröjan) Matchen slutade 6-0 och så var arbetsveckan slut. Vi tackar domare, publik och motstånd för en trevlig fredagskväll och hoppas att knäskadan inte hindrar oss att spela mot varann i framtiden. //Björn