Manfall i premiären på Åkeshov gav positiv effekt på inställningen.

Föga överraskande för er som läst på stockholmbk.se kommer här en kavalkad av lovord för hovnarrarnas insats i premiären som spelades på Åkeshov på fredagskvällen.

I år har Åkeshov placerats i en Solnagrupp vilket innebär många nya lag att lära känna. Först ut var Idrottsgatans BK som historiskt hamnat i mitten av tabellen, som aldrig förlorar stort och nästan alltid gör mål.

Inför matchen såg det bra ut, 14-15 spelare hade bekräftat deltagande, men som så många gånger förr plingar det som en väckarklocka i telefonen när meddelanden om olika förhinder med en kvarts framförhållning. Ingen skall dock lastas för detta då ambitionen ändå funnits att vara med.

När domaren blåste igång matchen var vi endast tio + undertecknad, dessa var desto mer fokuserade på uppgiften att ha roligt och spela smart. Likt kor som släpps ut på våren visade samtliga spelare underbar energi och glädje.

Den första tjugominutersperioden höll Hovet bra inom laget men utan att få till något riktigt flyt till själva avsluten. De farligaste chanserna var Jockes tre långskott som målvakten hade vissa problem med eller gick utanför.

En kommentar från motståndarbåset hördes högt och ljudligt, - "låt dem skjuta från distans, de skotten är ofarliga"

En minut senare tryckte Joakim till från distans och fick på en riktig märla som wobblande letade sig in i nät otagbart för målvakten. 

Fram till målet höll IBK spelet väl uppe och hade också en jättechans till kvittering strax efteråt då man fick en frispark i farligt läge. Jesper placerade sin mur och sig själv efter bästa förmåga för att se den hårda frisparken träffa ribban. Nära skjuter ingen hare.

Fem minuter senare låg bollen i IBK målet, återigen förpassad dit av Joakim som tillslut fått in fyra när matchen var slut. I anfallet därpå fick Wårtan en fin passning och i och med att han satte trean släcktes där hoppet för IBK.

Med 4-0 i paus kändes det rätt bekvämt även om vi i liknande situationer släppt in motståndarna i matchen och även tappat poäng. Redan nu kändes vader och lår lika hårda och stela som rökt fårfiol men ytterligare fyrtiofem minuter skulle spelas.

IBK kom in med ny energi och höll spelet uppe i en kvart även om ett par mål trillade in bakom den tappre målvakten i motståndarmålet. Sexnollmålet är värt att skriva hem om, nej då men min nickskarv till Hampus måste ändå hamna på pränt någonstans.

Nu rann det på målmässigt så slutresultatet skrevs till 10-0

Noterbart är att endast ett mål gjordes på en fast situation, att Björta hamnade i målprotokollet, att Jocke blev fyramålsskytt samt att Olas fot höll. Jonas fläskläpp är inget att hänga läpp för en sådan här kväll.